Så vart man hemma efter en härligt kort dag i skolan. Endast en kemilektion (som bara förvirrade mig ännu mer). Jag hatar metabolism! Men mer om det lär säkert komma innan slutprovet på 13 kapitel på tisdag!
Temat för dagen har idag varit studentbalen, för nu är det dags att köpa biljett och bestämma bordsplacering! Lätt sagt, svårt gjort, har det visat sig. Vi var nämligen till en början (eller ja, till sist) 12 stycken som ville sitta tillsammans - endast 10 man får dock plats på ett bord. Det är 5 par, jag (nej, jag har alltså inte brytt mig om att skaffa en dejt till balen och nej, jag är inte ledsen för det) och anna stav. Tråkigt nog var 2 av oss tvugna att flytta till nästa bord och vem rök genast? Jo, jag & anna stav.
Hmmm, här kommer den intressanta efterdelen: bland 12 människor, 5 par och 2 "singlar" var det alltså singlarna som fick åka direkt. Visst känns det tråkigt att inte få sitta med de man allra helst vill under studentbalen, men det är inte riktigt det saken gäller ändå. För jag älskar även personerna jag nu ska sitta med och jag kommer ha så galet roligt på balen, oavsett var och med vem jag än sitter :)  Det intressanta är dock att se hur detta urval gjordes. För det hade varit en annan sak om vi var 11 personer (5 par och 1 som går ensam) och 1 skulle bort, naturligtvis blir det singeln som får ta nitlotten då, eftersom att det kanske känns lite småelakt att splittra ett par. Men eftersom att läget inte var så, eftersom att det var 2 personer som var tvugna att flytta, kan man ju undra varför det blev just de 2 som går solo som fick åka (för jag antar (och hoppas) att det inte handlade om personerna i fråga). Varför kunde inte ett par få flytta, så att det blev 4 par och 2 singlar vid ett  bord? För att det inte är lika kul som att vara 5 par? För att det inte är lika "baligt"? Eller för att det helt enkelt är bättre att vara ett par?

För att inte göra en höna utav en fjäder, bör man kanske klargöra att jag nu tänker utanför en simpel studentbal, och i ett större (samhällsinriktat) perspektiv. För är det inte litegrann såhär det är ute i den stora vida världen också? Visst, lite allvarligare kanske, men i grund och botten är det väl ändå samma princip? För är man 12, 5 par & 2 singlar och 2 tyvärr måste bort - då blir det som givet och (uppenbarligen) inofficiellt sett självklart att det är singlarna som får falla bort (eftersom att ingen direkt diskussion egentligen fördes). Trots att 2 personer visst, kan innebära 2 singlar, men även 1 par! Men att vara ett par är väl det ultimata, det är det alla människor strävar efter och visst ska människor som lyckats med denna bedrift gå före alla de andra stackare som inte lyckats? För visst är detta den allmänna synen från folk idag, och visst tycker folk omedvetet synd om de stackare som är singlar (speciellt om de råkar befinna sig i sisådär 30-årsåldern). För att någon människa medvetet skulle välja att vara singel är ju helt otänkbart, och visst börjar vi tvivla om vi stöter på någon kvinna som hävdar det? För alla vill ju ha någon...
Nej, man kanske skulle förbli singel för all framtid, enbart för att kunna bevisa att man kan vara singel och ändå vara jävligt lycklig.