Hej allihopa!
Nu är jag hemkommen efter en väldans lång dag (fast ja, vatt hemma en stund nu).
Det började med mockning, borstning, väga upp hö, gå ut med hästar osv kl 10 imorse. Följt av en hästlös, djurande 2-timmarsträning med bara styrka. Trodde jag skulle dö. (Särskilt när vi än en gång skulle åla i grusen.. mysigt! (Y))
Iväg till donken med Annica (+ mor) och Sandra. Det blev en väldigt god sallad där (och en ihärdig diskussion om den) och sen bar det av till ÖRS för att träna våra barn. Lina Jacques och därefter Baguette (som hade sandra på ryggen idag, med blandat resultat. Lite kickningar o så, men för övrigt bra :))

Och nu är man här. Har både hunnit duscha och vila lite, så nu sätter kemidjurandet igen igen... suck - jag vill inte! =(
Detta provet kommer gå så in i helvetes dåligt.... aja, vet ni vad som tröstar enormt mycket? Jo, om 4 dagar kommer jag äntligen att träffa Ola igen. För tillfället bryr jag mig knappt om han ser oss under spelningen eller om vi träffar honom efteråt - bara jag får se honom! Han ger så himla mycket glädje och kraft bara av att visa sig på scenen så det är inte klokt... (och det finns det för tillfället ett fett underskott av hos mig!)