Hemma- "yes"....
Aaningens trött, fast träningen löpte på rätt bra ändå. På bussarna dit ångrade jag dock bittert att jag åkt, kände hur det började göra sådär sjuk-ont i kroppen :s  Men jag tränade ändå såklart, och upptäckte att vi bara var 5 st där. Bra, ingen lagkür, tänkte jag. För när man inte är helt okej hoppar man gärna över det dära med att ha ansvar för 2 st andra också uppe på hästen. Men så blev det inte nej. För efter 2 grundpass blev det även 3 kürpass, både mitt 2mannablock med Eira och lite 3manna med sandra och eira. Blöh! Men det gick iallafall - Pernilla sa att det var som om jag vore född på halsen! :]

Nu är man dock lite smådöd. Min rygg är inte brukbar så snart blir det till att inta vågrätt position och glo på scrubs. Härligt värre!
På tal om att komma hem drömde jag inatt om mitt gamla hem, ute på LÄ. Tyvärr minns jag tiden där med hela familjen alltför väl, men pappa-elina och martina-tiden minns jag knappt (alternativt förträngt). Lite läskigt :s  De månader jag bodde själv där var dock den bästa perioden i hela mitt liv. Det går inte att beskriva. Kunde tex föra dagbok över wettex-trasan (eftersom att jag har en mindre fobi för sådana kunde jag nu använda den eftersom att jag visste precis var den hade varit). Kunna komma och gå som man vill. Kunna städa när jag vill. Kunna göra ALLT, på mina villkor. Att inte behöva oroa sig för vissa saker..
Ja jösses. Men om 2 månader är det student, sen ska jag bara hitta ett jobb och sen sticker jag igen :)  wiiiie

"I was born in 91, left my home at late(?) 09....."